Hej hörrni!
Ska straxt gå och lägga mig faktiskt, blev lite väl sent igår. Mina ben ömmar som tusan och jag känner mig nästan svimfärdig. Men fy bubblan vad glad jag är över att jag har ridit idag. Som jag saknat att sitta i sadeln, även om jag är ringrostig som tusan och trots att det känns som jag glömt inprincip allt jag lärde mig på sju år.. Kände mig som ett riktigt mongo ett tag, men trots det är det fortfarande en av dem bästa sakerna jag vet! Känna att man har kontroll, att man får glömma allt annat för stunden och bara ha kul. Det här stärkte nog det jag gått och grubblat över hela tiden - ska jag börja igen? Men känner inte bara för att rida en gång i veckan då, jag vill nog satsa lite mer isåfall. Rida oftare, lära mig mer och börja tävla och sånt..

Men snart börjar gymnasiet och jag kommer vilja fokusera på skolan, så det kör ihop sig lite grann. Men jag ska tänka på saken, men jag tror nog det är dags att återta något som en gång var rätt viktigt. Den som lever får se..

- A moment.

Hm, ett ögonblick när man upplever flera hundra varje år. Fy tusan vad svårt att välja alltså! Kom och tänka på ett, som jag skrattar åt än idag. Första fyllan!


Det var förra sommaren och Frida hade dragit till Thailand i två veckor. Jag, Emma och Emma fluum hade väl alla tre duckit alkohol förut men ville såklart testa den där känslan alla snackade om - att vara full! Så ja, vi fixade oss dricka. Tror det var 5 stycken Kopparbergs 7.0 var och fy tusan så vidriga dem var. Vi satt hemma hos min pappa i köket och spelade kort, lägst kort fick dricka 10 klunkar (eller var det 5?). Haha Emma hade osis och fick lägst kort 3 gånger i rad, så det tog inte långt tid innan hennes första var tom. Vi andra två hamnade efter men kom snart ikapp. Kommer ihåg hur Adam smsade mig och var orolig över mig - så söt som han var - men för min del gick det rätt bra. Lite senare på kvällen kände vi allihopa hur det började vingla lite skapligt. Minns att vi stod och skrattade och gick fram och tillbaka och sa: "men jag går väl rätt rakt nu, eller?!" och så vinglade man som tusan. Tålde extremt lite då, tror jag drack tre och en halv och var stupfull! HerreminGud.


Sedan gick det bara utför och Emma som druckit minst men fortast eftersom hon hällt i sig allt spydde rakt i en plastpåse men hälften hamnade utanför. Sedan satt/låg hon i duschen resten av tiden och Emma fluum som också spydde i handfatet tvättade Emmas hår med duschcréme. Jag sprang/vinlgade ut med burkarna till sophuset och lekte James Bond med mig själv och gömde mig för bilarna. Ja ni hör ju själva hur jävla sjukt det låter? Sedan slutade det med att en sov på toalettlocket och dem andra två i sängen. Dagen efter kan jag säga att ingen av oss mådde särskillt bra, det var ett helvete.

Haha vilket sjukt jävla minne det där är, pinsamt - men oh så kul! Anledningen till att jag berättade det är för att det är ett minne jag kommer bära med mig livet ut. Och för att det var en av dem första sakerna som poppade upp i skallen - don't ask me why!  

- Your bestfriend.

Har egentligen ingen allra bästa vän, för jag tycker om alla mina vänner nästan lika mycket men på olika sätt! Alla har sina speciella egenskaper som gör att jag tycker om dem så speciellt mycket tack vare just den där speciella grejen. Så det blir ingen som är favoriserad ikväll, eller någonsin egentligen. Visst har man mer samhörighet med vissa och står närmare dem.. men i största allmänhet är ingen den allra bästa! Jag favvoriserar ingen!