Sitter just nu och pluggar arslet av mig inför mitt psykologiprov imorgon. Det är egentligen rätt intressant att läsa om men det är just att det är såååå många sidor och så fruktansvärt mycket text att det blir tröttsamt för huvudet. Samtidigt håller jag på och fyller i min AU-pair profil inför mötet nu på måndag.. Det är så sjukt mycket i huvudet just nu att det känns som om jag kommer bli tokig. Har dessutom ett svenskaprov på fredag och en redovisning på torsdag - som dock nästan är klar vilket känns som en liten befrielse just nu.

Plus att jag lyckats med att vända på dygnet, somnar inte innan två på nätterna eftersom de senaste dagarna har vart så jäkla slappiga. Man ska väl inte klaga antar jag men det är typiskt mig att lyckas med sånt här. Dessutom börjar jag oroa mig på riktigt för mina bekymmer med att komma upp på morgonen. Jag vet att det inte är något onormalt med att vara morgontrött men både pappa och jag har kommit underfund med att det inte är normalt att vara så extrem som jag är. Spelar ingen roll om jag sovit från 22 - 08 eller 02 - 12, jag har fortfarande svårt att gå upp. Det kan vara en fixidé men jag anstränger mig ändå för att ändra på det, men känns  som om mina ansträngningar är förgäves för tillfället. Ska ta tummen ur arslet och köpa mig en jävla väckarklocka som tjuter så att man nästan får tinitus på morgnarna... Nu ska jag återgå till att plugga igen!

20 rader hus mot samma grå
junisky skymmer stadens ljus
härifrån
man kan bara se fram till bron
bara fram till bron
bara andetag och ljudet från station

men än finns hopp, än finns tid
större än vi är nu lär vi aldrig bli
vi kan dra, sno en bil, du är fri

varje gård är en möjlighet från balkongen
vi äger allt våra ögon ser ifrån balkongen
en fotbollsplan vid ett järnvägsspår
jag var dömd till vad jag såg
men jag såg allting därifrån
från balkongen

det är inget paradis
långt ifrån
någon vykortsby
det är ingen vacker syn, men den är vår