Ni vet säkert hur det känns när man känner något som man inte kan sätta fingret på?
När man vet att någonting man verkligen vill ha.. saknas? När något som borde vara så himla självklart egentligen är så oklart? När man får ångest över något som man inte kan beskriva, något som kanske inte ens finns? När något enstaka ord eller någon enstaka mening får varenda hårstrå på kroppen att resa sig rakt upp? När det känns mer tomt inombords än vad det borde få göra? När man kan lyssna på samma låt och lära sig texten utantill för att den betyder något extra? När man drömmer om sammanhängande saker och vaknar upp på morgonen och försöker utan några större framgångar att kunna tyda dem? När man känner sig vilsen fast man inte ens gått från det "rätta" spåret? När en liten och ovesentlig sak kan bli så oerhört stor? När hjärtat säger en sak och hjärnan en helt annan? Vad ska man göra då?

Bara en tanke liksom?.. godnatt